Att fira morsdag och aldrig kunna lägga pusslet.

Det värsta med att ha förlorat sitt barn är att man alltid har förlorat sitt barn. Pusslet går aldrig mer att lägga. Motivet går aldrig göra helt igen. Det går inte ta en annan pusselbit. Men hela tiden kommer det dagar som påminner en om att motivet borde vara det. Helt alltså. I går varFortsätt läsa ”Att fira morsdag och aldrig kunna lägga pusslet.”

Så jag låter mig falla.

Det var längesen jag skrev här. Det känns ju märkligt eftersom jag trodde det skulle gå åt andra hållet. Att jag skrev mer. Kanske har jag inte behövt det på samma sätt. När ekorrhjulet åter började snurra snabbt. Årsdag nummer 3. Det är vad den här dagen betyder. För den här dagen känns inte längreFortsätt läsa ”Så jag låter mig falla.”

Klockan 17.07 och ett extra skratt

Klockan 17.07. Det var precis då du kom. Med de andra barnen minns jag inte klockslagen lika tydligt. Kanske för att det var den första. Kanske för att jag bara var din mamma så länge. Klockan 17.07 den 3 april förändrades mitt liv. Då blev jag mamma. Och inte bara vilken mamma som helst. JagFortsätt läsa ”Klockan 17.07 och ett extra skratt”

Sluta med napp.

Eller tutte som vi säger. Kanske är jag en hård förälder, men när tutten försvann (tredje på ett dygn :p) då slutade vi med den. Bara sådär. Helt abrupt en kväll innan läggning för natten. Jag har tänkt på det ett tag faktiskt, på grund av tandpåverkan och sent tal. Det går förstås att minskaFortsätt läsa ”Sluta med napp.”

Fårens barn heter kallingar.

Wow. Eller buhu. Nu är barnen lämnade på förskolan för första gången sedan jag fick semester i början av juni. Amira var som en ko på vårens första grönbete. Det var väntat. Maryam satte sig i sandlådan efter att krampaktigt ha hållit mitt pekfinger i sin hand. Där observerade hon på andra barnen, medan honFortsätt läsa ”Fårens barn heter kallingar.”

Vad du ska göra, när du inte vet vad du ska göra.

Min son dog på min födelsedag. Den 2 februari 2018. Vår räddning var alla månader av support från familj och vänner. Oundvikligt försvann några, möjligtvis obekväma med situationen eller osäkra på vad de skulle säga eller hjälpa till med. Men vi har också fått nya och starkare relationer till människor som tog initiativ, var därFortsätt läsa ”Vad du ska göra, när du inte vet vad du ska göra.”

Så underbart det är, det som vuxit runtomkring.

Vilken dag vid hade igår i Östansjö! Det ligger ju som mitt i ingenstans, precis utanför Norsjö. Jag tror det kan tävla om att vara världens vackraste plats. Och sen solsken, bad och kusinbus på det. Idag ska vi hälsa på i nästa sommarstuga. I Kvammarn. Det är också utanför Norsjö. Bror Jonas har byggtFortsätt läsa ”Så underbart det är, det som vuxit runtomkring.”

Tredje gången gillt?

Vi kom till Norsjö igår och flickorna var såhär trötta. Två gånger har jag försökt åka på kvällen så de ska somna i bilen och fridfullt bäras in till sängen hos mormor. Två gånger har jag misslyckats. De sover en liten stund i bilen, vaknar och är sen hur pigga som helst. Vet inte omFortsätt läsa ”Tredje gången gillt?”

Din storebror älskar dig.

-”Jag ska åka till himlen, mamma.” Amira har börjat med den nya leken. Att åka till himlen. Hon gjorde det ibland förut också men nu har det blivit oftare. -”Men Amira, jag kommer sakna dig så mycket.” -”Mamma, du behöver inte vara så ledsen, jag kommer tillbaka.” -”Vad ska du göra där då?” -”Jag måsteFortsätt läsa ”Din storebror älskar dig.”

Mammalivet med en tagg och en törn.

Idag har varit en så härlig dag! Faktiskt. Ihsan har jobbat och det brukar vara tungt. Jag har fortfarande inte vant mig vid att ha två små liv. Men idag har allt flutit på. Jag har till och med lyckats storhandla med dem utan att nån tappade humöret. Heja! Valprummet har städats. Äntligen är alltFortsätt läsa ”Mammalivet med en tagg och en törn.”