Helgen som var – och den som kommer!

Wow. Helgen var verkligen fantastisk. Ihsan jobbade mestadels och det var ju synd. Men förutom det så var vi alla på bra humör. Vi gjorde mycket och solen lyste. Vi hann träffa potentiella valpköpare också. De bjöd hem oss på kaffe och glass för att få träffa vår tik. Det där var förra helgen. JagFortsätt läsa ”Helgen som var – och den som kommer!”

En tid av vackra hus, men brustna hem.

Vår tids paradox är att vi har högre byggnader, men lägre tålamod. Bredare motorvägar, men smalare synvinklar. Vi slösar mycket, men har kvar lite. Vi köper mer, men njuter mindre av det. Vi har större hus, men mindre familjer. Mer bekvämligheter, men mindre tid. Vi har större klasskillnader, men mindre sunt förnuft. Mer kunskap, menFortsätt läsa ”En tid av vackra hus, men brustna hem.”

Mitt smärtsamma har blivit någons ljus.

Jag vet inte om det är för att jag inte skrivit här, som jag inte märkt att människor faktiskt läser min blogg. Men nu när jag börjat gå in igen, märker jag att mailen igen kommer. Mailen med historier från er som varit med om samma. Mailen från er som varit med om liknande. MailenFortsätt läsa ”Mitt smärtsamma har blivit någons ljus.”

Helgens projekt!

Vi har nu kommit till den fas som är allra roligast. Att se hur rummet verkligen förvandlas när det får färg eller tapet. Sambon är precis just nu iväg för att köpa färg och material så vi kan börja under helgen. Nu är dags! Men då kommer ju alltid det som är allra svårast. AttFortsätt läsa ”Helgens projekt!”

Vardagsstöket är en orsak.

Även om jag är hemma med vabb, känner av nåt som liknar början till feber och egentligen vill kräkas när jag ser en full diskmaskin och diskbänk (lycka är en ren diskbänk, som min syster en gång sa), så fick jag en stark och innerlig känsla av tacksamhet. Vardagsstöket är ett tecken på att viFortsätt läsa ”Vardagsstöket är en orsak.”

Att leva med djupet.

Jag fick ett mail igår. Hen verkade ha läst ett tag, men först nu gett sig till känna. Jag kan förstå det. Det är lätt att skapa kontakt med andra föräldrar som mist sitt/sina barn, men det är inte alltid man vill. Jag kände i alla fall så. Bara för att jag helt plötsligt ingickFortsätt läsa ”Att leva med djupet.”

Som en Fågel Fenix.

Jag möter många människor, framförallt ungdomar, i mitt jobb. De tycks tro att livet här alltid är lätt. Som att genom man fötts här så har man automatiskt ett frikort till det glassiga livet. Och kanske de har rätt. I jämförelse har jag kanske ett glassigt liv. Trots att jag förlorat en bit av minFortsätt läsa ”Som en Fågel Fenix.”

Så underbart det är, det som vuxit runtomkring.

Vilken dag vid hade igår i Östansjö! Det ligger ju som mitt i ingenstans, precis utanför Norsjö. Jag tror det kan tävla om att vara världens vackraste plats. Och sen solsken, bad och kusinbus på det. Idag ska vi hälsa på i nästa sommarstuga. I Kvammarn. Det är också utanför Norsjö. Bror Jonas har byggtFortsätt läsa ”Så underbart det är, det som vuxit runtomkring.”

Samla in pengar till drabbade?

Älskar den här bilden! En vän skickade den till mig för ett tag sedan och jag fick mig ett rejält skratt. Är inte riktigt i samma liga, men Amira brukar börja knåda och säga att hon bakar. Det är dock inte därför jag kör LCHF och fastan. Det handlar helt uteslutande om hur jag mår.Fortsätt läsa ”Samla in pengar till drabbade?”

Ensam socka sökes…?

Godmorgon! Jag sitter och väntar på att få dricka mitt kaffe. Om ca 20 minuter är fastan över för denna gång (skrevs alltså imorse). Jag har blivit så mycket piggare. Och ni vet väl hur jag ALLTID brukade somna med Amira förut. Det händer nästan aldrig längre. Förutom igår. Efter 1,5 timmes promenad blev läggningenFortsätt läsa ”Ensam socka sökes…?”